Månad: juni 2022

Publicerad den av

Att växla mellan olika roller

Att vara lärare kan innebära att du har en massa olika roller. Till viss del handlar det om vilken åldersgrupp du möter, men i högre utsträckning handlar det om att olika situationer kan kräva skilda saker från dig.

Bestämma, ge stöd eller hålla dig i bakgrunden?

Vissa elever behöver att du bestämmer och lär ut. Det kan också innebära att du strukturerar upp undervisning och arbete. För andra är mer frihet bättre. Då kan elevers egna initiativ tas tillvara om du som lärare ger rätt sorts uppmuntran, stöd och återkoppling. Ytterligare en roll du som lärare kan ha är att hålla dig i bakgrunden och låta en elev arbeta ifred. Vilken roll som passar bäst i förhållande till en klass som helhet och till en enskild elev kan variera i olika perioder och vid olika uppgifter.

Kompis, förebild eller stödperson?

Du kan också hamna i en annan sorts roll, till exempel kan det hända att elever söker sig till dig för stöd i sitt privatliv, som om du var en kompis eller för att de önskar att de var som du. Där kan du spela en viktig roll, men det är minst lika viktigt att du är mån om dina gränser för att kunna ha en hållbar arbetssituation.

Publicerad den av

Ämneskunskap och pedagogik

Som lärare finns det två olika huvudområden som är viktiga: ämneskunskapen och pedagogiken. När du arbetar med mindre barn blir ämneskunskapen inte lika viktig eftersom det är annat som står i fokus. När du arbetar på gymnasiet kan du istället förvänta dig att eleverna redan lärt sig hur man beter sig i ett klassrum, studieteknik och liknande, och du kan då lägga mer fokus på ämneskunskapen i din undervisning. Beroende på vilken inriktning du väljer som lärare kommer utbildningen anpassas så att det du lär dig passar den åldersgrupp du ska möta.

Är ämneskunskap eller pedagogik viktigast?

I debatten kan man ibland höra åsikter kring vad som är det viktigaste i skolan. Då verkar disciplin och ganska strikta undervisningsformer vara populära, där elever sitter stilla, är tysta och lär sig av läraren. Lärarens ämneskunskaper blir då i fokus och det viktigaste hen kan förmedla till eleverna. I äldre tider såg skolan ut ungefär så, men forskningen har visat att det inte är det bästa sättet för inlärning. Inte heller om det är fokus på att eleverna ska lära sig fakta av olika slag är det den bästa metoden. Istället är en pedagogik anpassad till deras situation och nivå viktig för att förutsättningar för inlärning ska kunna skapas. Det som ibland ses som alltför mjuka metoder kan vara det som gör att eleverna faktiskt hittar nyfikenhet och lust att lära sig, att de kopplar på sin kreativitet och lösningsförmåga – vilket gör att de lär sig mer än om de sitter stilla och är tysta.

Publicerad den av

När du jobbar som lärare

Jobbar du redan som lärare, utan att ha examen eller lärarlegitimation? Det kan ofta fungera bra i praktiken, men med rätt utbildning kan det gå ännu bättre. Dessutom får du lättare en fast anställning, bättre lön och andra fördelar som du kanske inte kan få utan legitimationen.

Ett snabbspår för just dig

Att det finns många obehöriga som jobbar som lärare är välkänt. På grund av det har det utformats en utbildning så att det lätt ska gå att få rätt kompetens. Jobbar du redan nu som förskollärare eller lärare kan din erfarenhet och dina tidigare studier kompletteras med ett snabbspår som kallas för VAL – Vidareutbildning Av Lärare.

Hur lång är utbildningen?

Eftersom det skiljer sig åt hur mycket utbildning och yrkeserfarenhet olika personer har kan utbildningen bli olika lång. Det beror på att alla inte måste läsa lika många kurser. Som mest är utbildningen på 120 högskolepoäng, vilket motsvarar två års heltidsstudier. Ofta går det att läsa på deltid så att det går att kombinera utbildningen med arbete. Det kan också gå att läsa på distans. Uppfyller du inte kraven så att du kan läsa VAL finns det andra kurser på distans och deltid som så småningom kan leda till en lärarlegitimation.

Publicerad den av

När du har utländsk lärarexamen

Om du kommer från ett annat land, eller om du av annan anledning utbildat dig till lärare någon annanstans än i Sverige, kommer du inte automatiskt få en svensk lärarlegitimation. Däremot finns det en utbildning som är utformad speciellt för personer med utländsk lärarexamen.

En individuell plan

Eftersom det kan se väldigt olika ut vad du har för utbildning och vad du behöver för att kunna fungera i det svenska skolsystemet bygger den här utbildningen på att varje student får en individuell plan. Det finns alltså inga särskilda kurser alla måste gå, men det finns krav som alla måste leva upp till. Den här utbildningen kallas för ULV – Utländska Lärares Vidareutbildning. Utbildningen kan bli olika lång beroende på vad som ingår i din individuella plan, men den är på max 120 högskolepoäng, vilket motsvarar två års heltidsstudier. Du kan läsa mer om utbildningen på lararutbildning.nu eller så kan du prata med en studievägledare.

Vad krävs för att du ska kunna läsa ULV?

För att kunna läsa ULV måste du ha en lärarexamen eller förskollärarexamen som är på minst två år. Ett alternativ är att du istället kan ha en högskole- eller universitetsexamen på minst två år och förutom det ha godkänt i svenska 3, svenska som andraspråk 3, TISUS eller liknande.

Publicerad den av

Ämneslärare

När du utbildar dig till ämneslärare behöver du först och främst välja om du vill arbeta med ungdomar i årskurs 7-9 eller med dem som går på gymnasiet. Dessutom behöver du välja vilka ämnen du vill inrikta dig på.

Hur många ämnen undervisar du i?

Som ämneslärare är du expert på de ämnen du undervisar i och du behöver läsa kurser i just de ämnena för att få rätt kompetens. För att få behörighet som ämneslärare måste du ha två eller tre ämnen som är dina, alltså ämnen där du har tillräckligt många poäng från högskola eller universitet. Läser du en ämneslärarutbildning går det ofta att läsa ämneskurserna på kurser som är gjorda för lärarstudenter, så att du hela tiden kan ha ditt framtida läraryrke i fokus. Det kan också vara möjligt att läsa fristående kurser eller få ämneskunskap genom en annan utbildning, och efter det läsa till den pedagogiska utbildningen så att du blir lärare och kan få lärarlegitimation. Det kallas då för KPU.

Att arbeta som ämneslärare

Förutom att du behöver kompetens i dina särskilda ämnen innebär utbildningen till ämneslärare att du får kunskap om hur du hjälper elever att lära sig saker och utvecklas. I utbildningen ingår också frågor som rör etik och demokrati och du får studera barn och ungas identitetsutveckling. Oavsett om du undervisar i årskurs 7-9 eller på gymnasiet är ungdomarna i en ålder som handlar mycket om identitetsskapande och att ta viktiga steg på vägen till vuxenlivet.

Hur lång är utbildningen?

Vill du jobba i årskurs 7-9 är utbildningen på 4-4,5 år beroende på vilka kurser du väljer att läsa. För att bli ämneslärare på gymnasiet är utbildningen 5-5,5 år. I utbildningen ingår praktik, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på sammanlagt 20 veckor. Under den tiden får du en chans att prova lärarlivet på riktigt, och har möjlighet att omsätta dina teoretiska kunskaper till verklig undervisning.

Publicerad den av

Förskollärare

Känner du att du vill arbeta med de allra yngsta barnen, så är förskollärare rätt val för dig. Då arbetar du med allt från riktigt små barn till barn i femårsåldern, innan det är dags för dem att börja i förskoleklass.

Utbildningen till förskollärare

Som förskollärare hjälper du barnen på många sätt, och det är vanligt att människor missar hur mycket pedagogik och kunskap det behövs för att ge rätt sorts stöd till barnen och uppmuntra deras utveckling. Lärandet sker i den här åldern inte genom lektioner eller övningar av olika slag, utan det handlar om att lära genom lek. Därför är det viktigt att hitta sätt som får barnen att bli nyfikna, vilja experimentera, utforska och använda sin kreativitet. Det här lär du dig under utbildningen. En annan viktig del handlar om språk och kommunikation, eftersom det är områden där barnen utvecklas extremt mycket i den här åldern. Mer om hur du utbildar dig till förskollärare kan du läsa om på allastudier.se eller hos de universitet och högskolor som erbjuder utbildningen.

Hur lång är utbildningen?

När du ska utbilda dig till förskollärare behöver du läsa i 3,5 år på högskola eller universitet. Då ingår både teoretiska studier och praktik. Praktiken är på sammanlagt 20 veckor och kallas för VFU, verksamhetsförlagd utbildning. Under din VFU får du en chans att testa dina teoretiska kunskaper i praktiken. Genom VFU:n får du också chans att förbereda dig på den verklighet som en förskollärare arbetar i, till exempel uppleva hur en arbetsdag kan se ut, vilka moment som kan ingå i arbetet och så vidare.

Är förskollärare verkligen lärare?

Många tycker att det är konstigt att förskollärare räknas som lärare, eftersom det de ser framför sig när de tänker på lärare är någon som står vid en whiteboard och undervisar. Det är en ganska förlegad syn, eftersom det krävs minst lika mycket pedagogik och kunskaper för att ge små barn stöd i sitt lärande, så att de utvecklas och förbereds för sitt framtida skolliv. Att yrket idag kallas för förskollärare är ett försök att höja statusen och visa att det är en roll som är värd att ta på allvar. Som förskollärare är det också möjligt att få en lärarlegitimation efter att utbildningen är avslutad och du tagit din examen, vilket också kan ses som en signal om att förskollärarens roll som just lärare är viktig.

Publicerad den av

Grundlärare

När du ska utbilda dig till lärare behöver du välja vilken inriktning du ska ha, eftersom det skiljer sig åt hur det passar att arbeta med elever i olika åldrar. Varje ålder innehåller sin speciella utveckling och sina speciella behov. Skillnader i utbildningen kan också bero på att skolformer har olika inriktningar, till exempel finns det en särskild utbildning för folkhögskolelärare.

Vad är en grundlärare?

Att utbilda sig till grundlärare innebär att du väljer att du vill arbeta med yngre barn. De åldrar det handlar om är förskoleklass till klass 6, och du är inte inriktad på att undervisa i något särskilt ämne. För grundlärare finns det tre olika inriktningar: fritidshem, förskoleklass och årskurs 1-3, och årskurs 4-6.

Att jobba på fritidshem

En grundlärare som jobbar på fritidshem träffar barnen före, under och efter deras skoldagar. Det handlar inte om regelrätt undervisning, som barnen får av andra lärare, utan det handlar om att på andra sätt stimulera lärande. För att bli grundlärare för fritidshem behöver du gå en treårig utbildning på högskola eller universitet och efter examen går det att få lärarlegitimation från Skolverket.

Att arbeta med barn upp till årskurs 3

Nästa inriktning gäller om du vill arbeta med barn i förskoleklass och årskurs 1-3. Det här är barnens första skolår och det är år som är viktiga för att de ska få en bra grund för framtida undervisning. En del av arbetet i den här åldern handlar om att hitta sätt att hjälpa elever med att träna på att befinna sig i själva skolsituationen, eftersom det är något nytt. Utbildningen om du vill jobba med förskoleklass och elever i årskurs 1-3 är fyra år på högskola eller universitet.

Jobba med barn i årskurs 4-6

Den tredje inriktningen du kan välja när du utbildar dig till grundlärare är för att jobba med barn som går i årskurs 4-6. Under de här åren sker en stor social utveckling och också en stor utveckling i kunskapsinhämtning, och du har ansvar för att finnas där under den här viktiga perioden i barnens liv. Utbildningen är också för den här inriktningen fyra år på högskola eller universitet.